Redaktör Olssons country (sida 2 av 3) | Föregående sida | Nästa sida

Frank Östergren: 2015-03-21 14:40		Gammellänken är ju riktigt intressant att läsa. Och - vad många inlägg och vilket flödande samtal. Med tanke på antalet inlägg var det bättre förr, på forumet. Vad gäller Emmylou Harris och hennes ikonstatus, undrar om hennes många konserter i Sverige/Norge påverkar detta. Första Sverigekonserten, Konserthuset Stockholm, har glömt året 1976? 1977?, minns att Jan Ellerås satt och läste tidning på rad åtta. James Burton, Glenn D Hardin (som aldrig log), första Hot Band-uppsättning och jag kunde för en gång skulle inte hålla mig utan ropade högt »Emmylou we love you«. Men det var då det.
Magnus Eriksson: 2015-03-21 22:03		Det var 1975. Jag hörde henne första gången på Olympen 1978 då Albert Lee och Ricky Skaggs ersatt James Burton och Rodney Crowell.
Peter Johansson: 2015-03-21 22:14		Tom:»Kan være enig med Peter i at Emmylou Harris stemme ikke lenger er det den var. Et »skjebne« hun deler med mange eldre sangere.« Att den försämras så till den grad som hos Emmylou Harris är sällsynt. Rösterna hos artister som t.ex. Merle Haggard och Dolly Parton har förvisso förändrats, men där har de i bristen på omfång anpassat sig på ett lysande sätt och ersatt det med en mognad och erfarenhet i uttolkningen. Samma gällde George Jones. »Men å redusere hennes stemme til en »søt liten røst bland alla andre søta små røster en gang i tiden, inte mer« er bare en (1) subjektiv oppfatning, inngenting mer« Självfallet är det subjektivt. Din som jag förmodar vara antydan om att jag skulle vara ensam om åsikten kan jag bara ta med en axelryckning. Vad den samlade kåren av mediokra musikskribenter fastställer som doktriner när det gäller smak är något jag inte tar någon större notis om. Det bara begränsar lyssnandet.
Tom Skjeklesæther: 2015-03-22 10:35		Det måtte komme fra Sverige. Emmylou Harris karriere skyldes en innsatsen til en samling mediokre musikkjournalister.
Peter Johansson: 2015-03-25 21:20		Du är rolig du... Min kommentar var givetvis i kontexten till din utsaga om att det är en subjektiv uppfattning.
Frank Östergren: 2015-03-25 21:53		Först. personligen tycker jag det är tråkigt att inte fler av rootsys läsare tar fram sina egna favoritlistor, som en replik på redaktör Håkan Olssons. Ni måste ju ha hur mycket favoriter som helst, vad är det som hindrar er att här på forumet ha ett kul meningsutbyte. Ibland verkar det som om det finns ett svart moln över forumet. Medan man på olika FB-trådar och i olika FB-grupper kan utbyta erfarenheter, tips och debattera musik, så råder här, ja stiltje. Vad gäller Emmylou Harris. Vid ett möte med Ricky Skaggs ställde jag frågan om det var ekonomiskt försvarbart att spela i Europa. Svaret kom prompt; nej. Men för att söka en ny marknad var det nödvändigt, även om skivbolaget gnällde. Emmylou Harris fick tidigt supportrar i europisk rockpress, även om rockpubliken inte hängde med. Det insåg skivbolaget och denna europiska satsning har gett henne ikonstatus. Eller?
Tom Skjeklesæther: 2015-03-26 15:08		Her er en Top 20 country album liste. På en annen dag, med en annen type hukommelse, kunne den ha sett annerledes ut. Mest straighte studioalbum, med unntak for Commander Cody. For femten år siden dro jeg til Ann Arbour for å se et gjennforent Commander Cody gjøre denne plata. Big deal. 1. Johnny Cash. Johnny 99 2. Gram Parsons- Grievous Angel 3. George Jones- I am what I am 4. Commander Cody & his Lost Planet Airmen- We´ve got a live one here 5. Bob Wodruff-Dreams & Saturday Nights 6. Emmylou Harris- Elite Hotel 7. Randy Travis- Storms of Life 8. Sturgill Simpson- Metamodern sounds in country music 9. Steve Earle- Guitar Town 10. DollyParton- My Tennessee Mountain Home 11. Lyle Lovett- Pontiac 12. Joe Ely- Musta Notta Gotta Lotta 13. Hal Ketchum- Past the point of rescue 14. The Byrds- Sweetheart of the Rodeo 15. James Hand- The Truth will set you free 16. Dwight Yoakam- Guitars, Cadlillacs etc. etc. 17. Porter Wagoner- Wagonmaster 18. Guy Clark- Old No. 1 19. Iris DeMent- Infamous Angel 20. Leon Russell- Hank Wilsons back vol. 1
Frank Östergren: 2015-03-26 20:32		Tom, Nummer 13 på din lista. Tack för påminnelsen, När plattan kom gillade jag den mycket. Sedan har den hos mig blivit undanställd. Lyssnade nu igen - lika bra nu som då. Men Tom, varför just den Johnny Cash-plattan som nummer 1?
Jonas Franksson: 2015-03-26 21:35		Ang. Den gamla tråden; jag skrev inte att Talking Heads var ett countryband, något sådant skulle jag aldrig få för mig att skriva, jag listade däremot Remain in Light som en countryklassiker. Jag gjorde det med en då aktuell diskussion om Alt-country på forumet, som bakgrund. Jag hävdade att Alt-country-banden egentligen var mer konservativa än mycket av det som kom från Nashville. Jag menade att om man ska prata om Alt-country så ska man väl titta på dem som försöker bygga upp något helt nytt, inte på de som letar efter någon slags ursprunglig själ. Remain in Light var ett exempel på det, låter inte alls country om man tänker på tradition, men absolut om man tänker på atmosfär. Tyckte jag då i alla fall, har inte lyssnat på skivan på länge. Sedan försökte jag väl också provocera de mer renläriga på forumet, såklart. Det var alltid lika roligt :)
Magnus Eriksson: 2015-03-26 23:59		Och det gjorde du rätt i, Jonas.
Tom Skjeklesæther: 2015-03-27 00:57		Hei, Frank. Som jeg sier i min tekst, denne lista er et resultat av her & nå. Hva jeg husker i øyeblikket, ikke en dypere gjennomgang. Rangeringen fra 1 til 20 er ikke viktig. Cash´ Johnny 99 er en av de Cash-platene jeg har hørt mest på. Fra en periode da Cash var temmelig umoderne/ uhip. Men et album med veldig mange gode låter. Dessuten var det også plata som var aktuell første gang jeg intervjuet Cash.
Magnus Eriksson: 2015-03-27 10:25		Jag anser också att det är en mycket bra skiva, även om mina favoritskivor med Cash är tre från 1970-71: Hello, I'm Johnny Cash, The Johnny Cash Show; Man in Black.
Tom Skjeklesæther: 2015-03-27 11:35		Enig med Magnus at dette er tre essensielle Cash-plater, ved siden av fengselsplatene fra 68 og 69. Kom plutselig på at Jamey Johnsons »That Lonesome song« burden ha vært med på lista. Som sagt, der & da og her & nå.
Ketil: 2015-03-28 15:27		Interessant tråd.Javisst burde Johnson med Tom Skjeklesæther,men du imponerer som vanlig med dine lister.Prøver på det samme rett ut av minnet. 1. Hank Thompson. Song for Rounders. 2. George Jones. Blue & Lonesome. 2. Buck Owens. Dust on Mothers Bible. 3. Merle Haggard. Going where the Lonely Goes. 4. Conway Twitty. Conway Country fra 67 etter hva jeg husker. 5. Gene Watson. Reflections. 6. Waylon Jennings. Dreaming my Dreams 7. Commander Cody & LPE.Hot Licks cold Steel & Truckers Fav. 8. Joe Sun. Old Flames. 9. George Highfill. Waiti'n Up. 10. John Fogerty. The Blue Ridge Rangers. 11. Leon Russel. Hank Wilsons Back. 12. Steve Young. Honky Tonk Man. 13. John Starling. Long Time Gone. 14. Willie Nelson. Shotgun Willie. 15. Gary Stewart. Live at Billie Bob's Texas. 16. Rex Hobart. Empty House. 17. Hank Williams Jr. The New South 18. Ricky Skaggs. Highway & Heartaches. 19. Jamey Johnson. The Guitar Song. 20. Emmylou Harris. Brand New Dance. Her fremstår hun ikke som en søt liten røst Peter,hun er Tougher than the Rest!!!
Frank Östergren: 2015-03-29 13:54		Får intryck av att det - åtminstone här - bara är jag som högt värderar den tidige Johnny Cash. Jag vet att Magnus Eriksson fnyser åt Sun-plattorna, dock inte jag. Och temaplattorna om »vilda västern« och »Bitter tears«, de håller jag före fängelseinspelningarna.
Lista ämnen | Föregående sida | Nästa sida Föregående ämne | Nästa ämne

Skapa en användare och logga in för att svara på inlägg